Programmerare kallar ett fel för "bug" (insekt) och att leta upp felet för "debug". Bakom de orden finns en mycket älskad historia: 1947 hittades en riktig nattfjäril inuti en jättelik dator på Harvard. Dessutom finns fjärilen kvar, på ett museum, fastklistrad i en loggbok.
Historien stämmer. Men den döljer två små rättelser som sällan berättas på sociala medier. Den ena gäller vem som hittade fjärilen, den andra hur gammalt ordet "bug" är. Båda går att reda ut genom att titta på primärkällan, alltså registret från museet där fjärilen ligger i dag.
Nattfjärilen i reläet
Maskinen där det hände var Harvard Mark II. Det var en jättelik räknemaskin som arbetade med elektromekaniska reläer i stället för elektroniska kretsar. Enligt Wikipedia vägde den ungefär 25 korta ton (23 ton) och tog upp mer än 370 kvadratmeter. En addition tog 0,125 sekunder och en multiplikation 0,75 sekunder.
Mark II var ungefär 2,6 gånger snabbare på addition och ungefär 8 gånger snabbare på multiplikation än föregångaren Mark I. Det var den andra maskinen med hårdvarustöd för flyttal, och den hade inbyggda enheter för operationer som kvadratrot och logaritm; var och en av dem tog 5 till 12 sekunder. En intressant designdetalj var också att maskinen bestod av två delkomputrar som kunde arbeta tillsammans eller var för sig, så att resultaten kunde korskontrolleras. I mars 1948 levererades den till Naval Proving Ground i Dahlgren i Virginia.
Den 9 september 1947, runt klockan 15.45, tittade teamet in i maskinen eftersom den inte fungerade som den skulle. Enligt Computerworld satt nattfjärilen fast mellan kontakterna i relä nummer 70 på panel F. Teamet tog ut fjärilen och tejpade fast den i maskinens loggbok. Med dagens språk hade teamet bokstavligen "debuggat" maskinen. Bredvid skrev man anteckningen: "First actual case of bug being found." Alltså "Det första verkliga fallet där en bug hittades."
Rättelse 1: Det var inte Grace Hopper som hittade fjärilen
Den här historien berättas oftast tillsammans med datorpionjären Grace Hopper. Hopper arbetade verkligen med Mark II 1947 och blev senare konteramiral i den amerikanska flottan. Enligt Wikipedia arbetade hon med Howard Aiken och Edmund Berkeley med att bygga och programmera maskinen. Men enligt registret på Smithsonians National Museum of American History var det ingenjörerna som arbetade med Mark II som klistrade in fjärilen i boken, och loggboken var "troligen inte Hoppers."
Hoppers verkliga bidrag var att hon gjorde historien känd genom att berätta den under många år. Museet säger att Hopper och Mark II-teamet hjälpte till att sprida termerna "computer bug" och "debug".
Det finns också en liten förvirring om datumet. En del källor, däribland Computerworlds artikel, anger datumet i loggboken som 1945. Smithsonian daterar boken till 1947, och Mark II blev dessutom klar redan 1947. Därför är 1947 det säkraste årtalet.
Rättelse 2: Ordet "bug" var mycket äldre
Läs anteckningen en gång till: "first actual case of bug being found." Skämtet ligger i ordet "actual". Ingenjörerna kallade redan fel för "bugs". Den här gången hade de för första gången hittat en riktig insekt. Anteckningen är alltså ett litet men bestående exempel på ingenjörshumor.
Computerworld återger med stöd i The Yale Book of Quotations att Thomas Edison i ett brev till Theodore Puskas 1878 använde ordet "Bugs" för små fel och svårigheter. Nattfjärilen uppfann alltså inte ordet, den blev bara det vackraste beviset för det.
| 1947 | I dag |
|---|---|
| Bug: nattfjäril fast i ett relä | Bug: en rad som missats i koden |
| Felsökning: ta ut nattfjärilen för hand | Felsökning: debugger och tester |
| Felregistrering: pappersloggbok | Felregistrering: system för felrapportering |
Varför är historien så älskad?
För att den gör något abstrakt greppbart. Ett "programvarufel" är något osynligt. Men en riktig nattfjäril fastklistrad med tejp i en bok är en bild som alla förstår. Dessutom började det som ett litet skämt ingenjörerna emellan och har berättats i närmare 80 år.
Mark II:s tekniska egenskaper minns knappt någon i dag, men den där nattfjärilen känner alla till. Inom teknikhistorien sätter ibland de minsta sakerna de största spåren.
Har du någonsin, när du letat efter en "bug" i din kod, stött på ett fel som gömde sig som en riktig insekt?