Skriver du info.cern.ch i webbläsaren i dag hamnar du på adressen till världens första webbplats. Svart text, vit bakgrund, blå understrukna länkar. Inga bilder och inga animationer. Men den här enkla sidan är startpunkten för ett nätverk som i dag når över en miljard webbplatser.
Det finns bara en liten fotnot: sidan du ser är inte exakt originalet från 1991. Vi kommer till det om en stund.
Ett förslag på CERN, en NeXT-dator
Tim Berners-Lee skrev i mars 1989 på CERN ett förslag om ett distribuerat informationssystem och lämnade i maj 1990 in en något omarbetad version. Enligt CERN:s sida Web@30 hade han vid julen 1990 definierat webbens grundbegrepp (HTML, HTTP och URL) och skrivit den första webbläsaren/editorn och den första serverprogramvaran.
Servern körde på en NeXT-dator på CERN och hade adressen info.cern.ch. Den första webbplatsen låg också på den maskinen och beskrev World Wide Web-projektet självt: vad webben är, hur den används och var man får tag i programvaran.
6 augusti 1991: webben öppnas för världen
Centre for Computing History skriver att den första webbplatsen publicerades den 6 augusti 1991. Samma dag tillkännagav Berners-Lee WWW-programvaran i nyhetsgruppen alt.hypertext. Enligt CERN blev det ögonblicket då intresset för webben utanför fysikvärlden började.
Datumet är alltså lite skiktat: webbplatsen fungerade inom CERN i slutet av 1990, och i augusti 1991 tillkännagavs den utåt och blev tillgänglig för alla. Källorna kan lyfta fram något av de här två datumen som "den första webbplatsen".
Vad betyder då "fortfarande uppe"?
Där har du fotnoten. Den första webbplatsens filer från 1991 bevarades inte som de var. CERN startade på tjugoårsdagen av att webben blev offentlig, den 30 april 2013, ett projekt för att få tillbaka den första webbplatsen på dess ursprungliga adress. Enligt CBC News är den återställda versionen en kopia från 1992 som hittats i CERN:s arkiv. Enligt CBC syftade projektet inte bara till att få tillbaka sidan utan också till att återställa de ursprungliga maskinnamnen och IP-adresserna, återskapa den första textbaserade webbläsarupplevelsen och dokumentera den ursprungliga hårdvaran. CERN:s webbansvarige Dan Noyes sa att det kunde vara "den äldsta kopian de kunnat hitta" och att de skulle fortsätta leta efter äldre.
Det du ser på info.cern.ch i dag är alltså den äldsta versionen av den första webbplatsen som vi har. Adressen är densamma, innehållet är en ögonblicksbild från 1992. Att säga "fortfarande uppe" stämmer, men att säga "samma sida har legat uppe utan avbrott i 35 år" stämmer inte riktigt.
Ett annat viktigt datum: CERN släppte den 30 april 1993 programvaran för World Wide Web som allmän egendom (public domain). Det var en av de största orsakerna till att webben spreds så snabbt som en öppen standard.
Från 1 sajt till 1,5 miljarder
Netcrafts undersökning av webbservrar i juli 2026 rapporterar att den fått svar från 1 494 915 628 webbplatser. Det talet är antalet "sajter", inte domännamn; undersökningen räknar under samma period ungefär 305 miljoner unika domännamn. En stor del av de här sajterna är inte aktiva. I samma undersökning skriver Netcraft att Cloudflare med 50 838 387 aktiva sajter står för 23,46 procent av de aktiva sajterna; räknar man ut det blir antalet aktiva sajter ungefär 217 miljoner, alltså bara omkring 14,5 procent av totalen.
| Då | Nu |
|---|---|
| Slutet av 1990: 1 sajt, 1 server | Juli 2026: ungefär 1,49 miljarder sajter (Netcraft) |
| Svart text, blå länk | Video, appar, AI |
| Lappen "STÄNG INTE AV" på servern | Datacenter spridda över världen |
| 1993: programvaran blev allmän egendom | Webben drivs fortfarande av öppna standarder |
När man tänker på den här bilden förstår man bättre värdet av den första sajten. Där finns ingen reklam, ingen cookie-varning, ingen video och inget prenumerationsfönster; bara text och länkar. Men idén att klicka på en länk och gå vidare till ett annat dokument ligger fortfarande till grund för varje sida du öppnar i dag.
Ett projekt som började på en enda dator blev tack vare CERN:s beslut att öppna programvaran för alla det jättelika nätverk vi har i dag.
Om du besökte info.cern.ch själv, vad skulle förvåna dig mest på den där första sidan?