En av de första bilderna som sändes live på internet var ingen rymdfarkost eller konsert. Det var en kaffebryggare. Mer exakt en gråskalebild, stor som en ikon på skärmen, som visade om kaffebryggaren var full eller tom.
Rötterna till webbkamerans idé, som i dag finns överallt, går tillbaka till några forskare på University of Cambridge som tröttnat på att gå uppför trappor.
Problemet: tom kanna, trappor för ingenting
1991 fanns det på University of Cambridges datorlaboratorium en kaffebryggare som forskarna delade på. Maskinen stod i korridoren nära rummet i byggnaden som kallades Trojan Room. De som arbetade på andra våningar i byggnaden gick uppför trappor för att hämta kaffe och fann ofta kannan tom.
Enligt Quentin Stafford-Frasers egen berättelse var lösningen enkel: de fäste en kamera på ett laboratoriestativ, riktade den mot maskinen och kopplade kablarna till ett bildupptagningskort i Trojan Room. Paul Jardetzky skrev serverprogrammet som fångade bilden, och Stafford-Fraser skrev klientprogrammet som visade bilden på skärmen.
Även hårdvaran var ren improvisation. Enligt Wikipedia var kameran ansluten till ett videoupptagningskort i en Acorn Archimedes-dator. Servern fångade en bild med några sekunders mellanrum och kunde skicka den till den dator som ville ha den i olika upplösningar. Ingen trodde att det en dag skulle hamna i historieböckerna. Syftet var bara att slippa gå uppför trappan i onödan.
XCoffee: kaffeövervakning i kontorsnätet
Klientprogrammet hette XCoffee och körde på X Window System. Enligt Wikipedia var bilden i en upplösning på 128x128 pixlar och i gråskala. Enligt Stafford-Frasers beskrivning uppdaterades den lilla bilden på skärmen ungefär tre gånger i minuten.
Redan det räckte. Forskarna kunde se om det fanns kaffe i kannan utan att resa sig från sina skrivbord. Under de första åren fungerade systemet bara i laboratoriets eget nätverk, så ingen utifrån kunde titta. Med dagens språk var det en "intranätskamera". Men idén var redan komplett: att se hur det ser ut just nu på en avlägsen plats på skärmen, utan att åka dit. Det enda som saknades var ett sätt att öppna bilden för alla.
1993: Kaffet öppnas för världen
I november 1993 väckte Daniel Gordon och Martyn Johnson systemet till liv igen och öppnade bilden över HTTP, alltså för World Wide Web. Nu kunde man från vilken plats som helst i världen titta på en kaffebryggare i Cambridge med en webbläsare.
Därför brukar kaffebryggaren i Trojan Room nämnas som den "första webbkameran". Här finns en fin distinktion: kameran började fungera över nätverket 1991, men öppnades på webben 1993. Uttrycket "1991/1993" i videon syftar just på de här två datumen.
Kameran stängdes av den 22 augusti 2001 klockan 09.54 UTC, efter att laboratoriet flyttat till William Gates-byggnaden.
| Kaffekameran 1991 | Dagens webbkamera |
|---|---|
| 128x128 pixlar, gråskala | Hög upplösning, färg |
| Ungefär 3 bilder i minuten | Flytande live-video |
| Bildupptagningskort och en separat dator | Inbyggd i laptopens ram |
| Enda syfte: är kannan full? | Möten, streaming, säkerhet |
Maskinens senare liv
Historien slutar inte med kameran. Enligt Wikipedia såldes den sista kaffebryggaren som sågs online (en Krups) på eBay för 3 350 pund. Uppgiften bygger på Der Spiegel. Maskinen reparerades senare gratis av anställda på Krups och togs i bruk på nytt på tidskriftens redaktion. Sedan sommaren 2016 är den permanent utlånad till Heinz Nixdorf MuseumsForum i Paderborn i Tyskland.
Maskinens berömmelse blev också föremål för skämt. En RFC från 1 april 1998, "Hyper Text Coffee Pot Control Protocol", alltså ett protokoll för kontroll av kaffebryggare, blinkade åt den här legenden. Kaffebryggaren nämndes 2002 i datorspelet Hitman 2: Silent Assassin och den 24 februari 2005 i BBC Radio 4:s serie The Archers. Wikipedia skriver att "fyra eller fem" olika kaffebryggare har setts i kameran genom åren, men noterar också att den siffran behöver förtydligas.
Litet bekymmer, stor idé
Det sötaste med historien om Trojan Room är att ingen gav sig ut för att "uppfinna webbkameran". Bekymret var helt vardagligt: att gå uppför trappan i onödan på grund av en tom kanna. Men det lilla bekymret gjorde idén om att titta live på en avlägsen plats konkret i allas ögon.
Hur många av teknikerna vi använder i dag tror du har fötts av en sådan vanlig irritation?