Titta på musen som ligger under din hand. Plast, kanske trådlös, kanske med ljus. Den första datormusen var inget av det. Den var en trälåda med två metallhjul på undersidan, vinkelrätt mot varandra, och en enda sladd som hängde ut bakåt.
Den här trälådan var förfader till ett verktyg som vi alla använder varje dag. Men det mest förvånande med historien är att uppfinnaren knappt tjänade några pengar på uppfinningen.
En anteckning 1963, en låda 1964
Idén kom från Douglas Engelbart. Engelbart forskade vid Stanford Research Institute (SRI) i Kalifornien om hur människor kan arbeta mer effektivt med datorer. Enligt Wikipedia skrev han ner idén i sin anteckningsbok första gången den 14 november 1963.
Den som gjorde idén greppbar var Bill English. English anslöt sig till Engelbarts laboratorium 1964 och byggde den första prototypen utifrån hans ritningar. Fotoregistret på History of Information daterar också den första musen till "omkring 1964".
Enligt Centre for Computing History hade prototypen ett hölje av trä, och på undersidan två tunna metallhjul i kontakt med underlaget. Det ena hjulet mätte horisontell och det andra vertikal rörelse. Varje hjul var kopplat till en potentiometer, så att markören rörde sig längs den axeln när hjulet snurrade.
Varför "mus"?
Ingen minns exakt. Med Engelbarts egna ord: "No one can remember. It just looked like a mouse with a tail, and we all called it that." Alltså "Ingen minns. Den såg bara ut som en mus med svans, och vi kallade den alla så."
Den "svansen" var sladden som kom ut på baksidan av enheten. När trälådan och sladden som sträckte sig från den kom ihop fick man en bild som verkligen liknade en liten gnagare.
Dagen världen fick se den: 9 december 1968
Musen presenterades för världen den 9 december 1968. På presentationen i San Francisco den dagen, som senare kommit att kallas "Mother of All Demos" (alla demonstrationers moder), visade Engelbart musen live, tillsammans med idéer som textredigering och länkade dokument.
Här behövs en liten anmärkning: idén om musen föddes inte på ett enda ställe. Enligt Wikipedia erbjöd Telefunken i Tyskland en inmatningsenhet som de utvecklat oberoende 1966, kallad "Rollkugel", i en broschyr daterad den 2 oktober 1968 som tillvalstillbehör till terminalen SIG 100. Den enheten arbetade med en kulmekanism.
Musen var i själva verket en del av ett mycket större projekt som Engelbart drev. NLS (oN-Line System), som utvecklades vid Augmentation Research Center som han byggt upp, visade musen, bitmappade skärmar, ordbehandling och hypertext tillsammans. Ramen för den visionen hade Engelbart dragit upp i rapporten "Augmenting Human Intellect: A Conceptual Framework" från oktober 1962.
| Prototypen från 1964 | Dagens mus |
|---|---|
| Trähölje | Hölje av plast eller metall |
| Två vinkelräta metallhjul | Optisk eller lasersensor |
| Sladd på baksidan, alltså en "svans" | Oftast trådlös |
| I ett enda laboratorium | På nästan varje skrivbord |
40 000 dollar och noll royalty
Patentet ägdes inte av Engelbart utan av hans arbetsgivare SRI. Enligt Centre for Computing History berättar Engelbart att han år senare fick veta att SRI licensierat musen till Apple för "something like $40,000", alltså ungefär 40 000 dollar. Wikipedia skriver att patentet gick ut innan musen hunnit bli utbredd i persondatorer.
Resultatet: mannen som uppfann musen fick aldrig någon royalty för uppfinningen. Det bekräftar både Wikipedia och Centre for Computing History. Men erkännandet kom, om än sent: 1997 fick han både ACM:s Turing Award och Lemelson-MIT-priset på 500 000 dollar, och i december 2000 hedrades han med USA:s National Medal of Technology. Engelbart avled den 2 juli 2013, 88 år gammal.
Till och med namnet på enheten där Engelbart arbetade avslöjade målet: Augmentation Research Center, alltså forskningscentret för att "förstärka" mänskliga förmågor. Trälådan var bara en del av den stora idén. Varje gång du klickar med musen på skrivbordet i dag använder du en liten del av den vision som ritades upp i ett forskningslaboratorium på 1960-talet.
Vilket verktyg som vi använder i dag tror du har en uppfinnare vars namn vi aldrig har hört?