På nätet cirkulerar ofta en mening: "Wi-Fi uppfanns av en Hollywoodstjärna." Det finns en verklig historia i meningen, men meningen i sig är inte sann. Hedy Lamarr är verkligen innehavare av ett viktigt patent. I den här artikeln skiljer vi på vad patentet gjorde, vad det inte gjorde och dess verkliga koppling till dagens trådlösa teknik.
Från Wien till Hollywood, från Hollywood till patentverket
Hedy Lamarr föddes den 9 november 1914 i Wien (en del källor säger 1913) och blev i slutet av 1930-talet ett av Hollywoods mest kända ansikten. Enligt Wikipedia hade hon vid möten med sin dåvarande make, som sysslade med vapenhandel, fått veta att flottor ville styra torpeder med radio, men att fienden kunde störa signalen (jamming).
Hon utvecklade sin idé tillsammans med tonsättaren George Antheil. Antheil hade kämpat med att synkronisera flera automatiska pianon (pianolor) för sitt verk "Ballet Mécanique". Den erfarenheten kom att ligga i centrum av duons lösning.
Vad handlade patentet egentligen om?
Enligt APS News lämnade duon in patentansökan den 10 juni 1941 och patentet beviljades den 11 augusti 1942. Det amerikanska patentet 2 292 387 heter "Secret Communication System" (Hemligt kommunikationssystem) och är registrerat på Lamarrs juridiska namn, Hedy Kiesler Markey.
Idén var denna: sändaren på fartyget och mottagaren i torpeden skulle skicka och ta emot styrsignalen inte på en enda frekvens utan på ständigt skiftande frekvenser. Även om fienden hittade en enda frekvens och störde den hade signalen redan hoppat till en annan. För att hoppen skulle ske samtidigt i båda ändar skulle man enligt Smithsonian använda en remsa med två motorer, lik en pianolarulle. Systemet hoppade mellan 88 frekvenser, lika många som tangenterna på ett piano.
Där myten behöver rättas till
Här finns två viktiga rättelser.
För det första fanns idén om frekvenshoppning redan före Lamarr och Antheil. APS News betonar att det "inte var ett helt nytt begrepp" och nämner Nikola Teslas patent från 1900 och 1903, ett patent på ett "hemligt kommunikationssystem" från 1920 och patent som beviljades två tyska ingenjörer 1939 och 1940. Lamarrs och Antheils bidrag var att omvandla idén till ett konkret, mekaniskt synkroniserat system för torpedstyrning.
För det andra härstammar dagens Wi-Fi inte direkt från det här patentet. Smithsonian skriver till och med att det är "omöjligt att veta exakt hur mycket Lamarrs och Antheils uppfinning påverkade utvecklingen av tekniken". Liknande system användes enligt APS 1957 i Sylvanias arbete med transistorer, och enligt Wikipedia operativt första gången 1962.
Den verkliga kopplingen till Wi-Fi och Bluetooth
Lamarrs patent är ett tidigt exempel på en bred teknikfamilj som kallas "spridspektrum" (spread spectrum). En gren av den familjen, spridspektrum med frekvenshoppning (FHSS), lever verkligen kvar i dagens trådlösa enheter:
- Klassisk Bluetooth hoppar vanligen 1 600 gånger per sekund mellan 79 kanaler.
- Den första IEEE 802.11 (standarden som är Wi-Fis förfader), publicerad 1997, erbjöd hastigheter på 1 och 2 Mbit/s i 2,4 GHz-bandet och hade frekvenshoppning som ett av alternativen för det fysiska lagret.
Den riktiga meningen kan alltså vara denna: Lamarr är en av pionjärerna bakom idén om frekvenshoppning som i dag används i Bluetooth och i de första versionerna av Wi-Fi. Även Wikipedia drar kopplingen särskilt för "de första versionerna av Bluetooth och Wi-Fi"; dessutom omfattade den första standarden förutom frekvenshoppning även direktsekvensspridspektrum (DSSS). Därför är det en överdrift att säga "Lamarr uppfann Wi-Fi".
| Myt | Verklighet |
|---|---|
| Hedy Lamarr uppfann Wi-Fi | Hon patenterade ett torpedstyrsystem med frekvenshoppning |
| Hon kom på frekvenshoppning först | Idén fanns redan tidigare (Tesla, 1920 och patenten 1939-1940) |
| Patentet användes direkt | Flottan använde det inte, och patentet gick ut 1959 |
| Hon blev aldrig erkänd | EFF Pioneer Award 1997, National Inventors Hall of Fame 2014 |
Lamarrs värde behöver ingen myt. Enligt Wikipedia blev hon 1997 den första kvinnan som fick Invention Conventions BULBIE Gnass Spirit of Achievement-pris, och 1998 fick hon Viktor Kaplan-medaljen från Österrikiska patentinnehavare- och uppfinnareföreningen. Samma år 1997 fick hon tillsammans med Antheil Electronic Frontier Foundations Pioneer Award, och 2014 kom hon postumt in i USA:s National Inventors Hall of Fame. Att en filmstjärna under krigsåren satte sig ner och skrev patent är redan i sig extraordinärt.
Tror du att det gynnar personen bakom en uppfinning att berätta om den med "överdrifter", eller hamnar det verkliga bidraget i skuggan?