Varje gång du parkopplar hörlurarna med telefonen nämner du i själva verket namnet på en vikingakung. "Bluetooth", alltså "blå tand", är ingen teknisk term utan öknamnet på en dansk kung som levde på 900-talet. Och namnet valdes dessutom aldrig för att vara bestående.
Kungen med den blå tanden: Harald Gormsson
Harald Gormsson var enligt Bluetooth SIG en kung som enade Danmark och Norge. Enligt Wikipedia styrde han Danmark ungefär mellan 958 och 986; hans välde över Norge var begränsat till några år på 970-talet och är mer omtvistat. Hans danska öknamn är Blåtand, på engelska Bluetooth.
Det finns ingen säker kunskap om varifrån öknamnet kommer. Bluetooth SIG säger att kungen hade en tand som såg mörkblågrå ut eftersom den var död. Det är den vanligaste förklaringen och stöds också av en anteckning om en "blåaktig eller svart tand" i en krönika från slutet av 1100-talet. Men 1997 föreslog en historiker att öknamnet kunde vara en förvanskning av det engelska uttrycket "blue thane" (mörk adelsman). Historien om den "ruttna tanden" är alltså söt men inte oomstridd bland historiker.
Haralds mest påtagliga spår är den stora Jellingestenen, som han lät resa omkring 965 efter sina föräldrar Gorm och Thyra. Stenens inskription minns honom som kungen som enade Danmark och gjorde danerna kristna.
Ett möte, en bok, ett tillfälligt kodnamn
Själva tekniken föddes i Sverige. Enligt Wikipedia började Ericsson Mobiles team i Lund 1989, under ledning av teknikchefen Nils Rydbeck, arbeta med en radiolänk för korta avstånd; den egentliga designen tog fart 1994 med Jaap Haartsen och Sven Mattisson, och 1997 fanns en fungerande lösning.
I mitten av 1990-talet försökte Ericsson, Intel och Nokia enas om en standard som skulle koppla ihop telefoner och datorer trådlöst på korta avstånd. Bluetooth SIG anger 1996 som året för det planeringsmötet.
Den som föreslog namnet var Jim Kardach från Intel. Enligt Wikipedia föreslog Kardach namnet 1997 efter ett samtal med Ericsson-ingenjören Sven Mattisson. Mattisson hade berättat om skandinavisk historia för honom med utgångspunkt i Frans G. Bengtssons vikingaroman "Röde Orm" (på engelska "The Long Ships"), där Harald Blåtand också förekommer. Kardachs motivering återges på Bluetooth SIG:s webbplats så här: Harald var känd för att ha enat Skandinavien, "precis som vi avsåg att förena PC- och mobilindustrierna."
Källorna anger 1996 för mötet och 1997 för att namnet föreslogs; de motsäger inte varandra, utan processen sträckte sig över de två åren.
Loggan är i själva verket två runor
Tittar du noga på Bluetooth-loggan ser du ett "B" och ett stjärnliknande tecken som flätas samman. Det är två runor ur det yngre futhark-alfabetet: Hagall (ᚼ) och Bjarkan (ᛒ). Alltså H och B, Harald Blåtands initialer. Sådana sammanfogade bokstäver kallas "bind rune" (bindruna).
Kort sagt: i inställningsmenyn på telefonen i din ficka finns bokstäver från ett alfabet som är ungefär tusen år gammalt.
Hur blev det tillfälliga namnet bestående?
Namnet spreds snabbt i branschen och det fanns ingen tid att byta ut det. Bluetooth SIG tillkännagavs officiellt den 20 maj 1998 med Ericsson, IBM, Intel, Nokia och Toshiba som grundande medlemmar. Specifikationen Bluetooth 1.0 antogs 1999 och den första Bluetooth-enheten (ett handsfree-headset) presenterades samma år.
Det dröjde lite längre innan tekniken kom in i telefonerna: enligt Wikipedia var den första Bluetooth-telefonen på marknaden Ericsson R520m, som kom under första kvartalet 2001. Vikingakungens namn kom alltså ner i fickorna ungefär fyra år efter att det föreslogs som kodnamn.
Även på den tekniska sidan lever idén om "att förena" vidare, i linje med namnet. Klassisk Bluetooth delar upp bandet mellan 2,402 och 2,480 GHz i 79 kanaler och byter vanligen kanal 1 600 gånger per sekund med adaptiv frekvenshoppning. På så vis kan tiotals enheter i samma rum prata med varandra utan att störa varandra särskilt mycket.
| Då | Nu |
|---|---|
| 900-talet: kungen som enade Danmark och Norge | Standarden som förenar telefon, hörlurar, klocka och bil |
| Runor ristade i Jellingestenen | Den blå loggan på varje enhet |
| Öknamnet "blå tand" | Från tillfälligt kodnamn till globalt varumärke |
Medan ett marknadsföringsteam väntade på att hitta något "riktigt häftigt" fastnade ett bortglömt kodnamn, och i dag sitter det på miljarder enheter.
Tror du att tekniken hade varit lika minnesvärd i dag om PAN eller RadioWire hade valts?